The End...

Det är mitt sista inlägg här på blogspot, är sjukt missnöjd med stället därmed basta..
Jag är i upplösningstillstånd just nu... vill bara skrika mig hes just nu...

Och till Sofi och hennes utmaning så skall jag besvara den, men jag tycker sjukt synd om tösabiten, SKAFFA INTE BARN (läs: skaffa inte barn med idioter) om inte ni gillar att bli självmordsbenägna...

Fem saker i min frys: Majskolvar, vaniljglass, massa kött, grönsaker och is
Fem saker i min väska: Kalender, lypsyl, blöjor, servetter och parfym
Fem saker i min garderob: Kläder, snurrskåp, täcken, kuddar och väskor
Fem saker i min bil: Har ingen bil.
Fem saker i mitt badrum: Tvättmaskin, levande ljus, handdukar, en potta och massa hudvårdsprodukter.
Fem saker i mitt kylskåp: Nagellack, pesto, mjölk, bananpuré och ketchup.

Peace

fairytale gone... good?

Är det inte..?
Näe...
Eller..?

Ja är det inte en pyyyytteliten glimt av ngt ljust jag serdär i fjärran?
Jag tycker det ser ut som ngt vitt... som galopperar... med ngt skinande på sig... ngn i utrustning måntro?

vem vet, det återstår att se.

Peace!

PS: jag funderar starkt på att ÅTERGÅ till blogg.se, alltför krångligt här ju!DS

The Philosopher

Jag har nu sjunkit in allt djupare i filosofins värld, och fullkomligt ÄLSKAR det!
"Jag är hemma!" får jag lust till att hojta till högt ibland :D

Det är kul att hamna i ett ämne där man verkligen dras med och som får en att tänka såna där lååånga tankekedjor. Härligt!
Gött att få kugghjulen oljade och igång!

Nu ska jag gräva ner näsan i böckerna ännu djupare.
Dagens ord: "Belive whatever you need to belive, that´s what really matters..."

Peace!

Ett års jävelskap... i ett.

Nu kommer ett kräk inlägg kantat av en spänningshuvudvärk som hållt i sig sen igår, bra va?

Alex, min son, har varit förvånansvärt lugn som barn. Han grät knappt något och sov nätterna igenom. Jag beundrade föräldrar till kolikbarn och fattade inte att dem inte hamnade på psyket inom fem veckor.

Alex ÄR ett lugnt och fridfullt barn och om han väl gråter så är det faktiskt ngt...
Han varit ett lugnt barn i hela sitt ettåriga liv... Fram tills idag.

Det är inte ens lunchtid och jag skulle nog kunna slita ut vartenda strå på min skalp och dunka mitt huvud blodigt mot en vägg just nu.

Det känns som om min son har samlat på sig ETT ÅRS REN JÄVULSKAP och fått utlopp för det just nu.
GAH!

Vid ett tillfälle tjöt han bara, bara sådär irriterat a la "jag får inte som jag vill-tjut" som han för övrigt aldrig gjort och jag fullkomligt bröt ihop.
Så där satt vi båda och bölade.

Han tystnade och stirrade chockartat på mig medans jag lät att få rinna av mig och koka över.

Att vara ensamstående är tufft. Så är det bara och kom inte och säg motsatsen för då åker du på en propp, en fet sådan!

Bitterfittan vaknade till liv igen och alla singelmän där ute som har barn men inte på heltid... passa er säger jag bara med ett morr i halsen...

utomhusblogg!

Jaha då ska vi se vad som hänt idag då. Dagen visade sig sluta hyfsat händelserikt ;)

Började dagen i lugn takt, tog min tid på det mesta och softade.

Jag busade och stojade med Alex massvis och lärde honom göra Evil Eyes (checka länken så förstår ni vart inspirationen kom ifrån) och här är en del av resultaten:

T kom runt tre o skulle passa Alex så att jag kunde få plugga ifred.

Jag hade redan gett upp eftersom det har varit sånt slit med att bara få tag på all kurslitteratur, jag har mailat, ringt o lämnat meddelanden utan ngt resultat. Dålig stil tycker jag.

Men hur som helst så cyklade jag bort till Espresso House, satte mig lugn o ro och pelade fram datorn, ställde min ChaiLatte och baguette och började att ögna igenom all material jag hade att gå på.

Jag åt under tiden som jag satt med näsan i datan och plötsligt fick en AHA-upplevelse och skulle nog gott kunnat skrika "Eureka!" utan skam..

Det jag däremot gjorde, fylld av skam istället, var att slinta med gaffeln och ha ner min tallrik flat ass on the floor!!

Jag blev rosenröd om kinderna och skämdes som ett djur.

Men lika glad för det var jag minutrarna efteråt för jag hade iaf hittat en lösning, thank God!

Men sp strax efter lösningen var hittad och jag skulle just skrida till verket så kom dem... MAMMORNA INVADERADE!!

De kommer i flock har jag lärt mig nu... och dem ammar öppet... och pratar gullinuttiputtigt med sina barn konstant...

Orka..

Jag satte radion i öronen på högsta volym för att dränka babyskriken som kom med jämna mellanrum... utan vidare resultat.

Jag var iaf nöjd med att ha hittat en lösning men hamnade snabbt ut på nätet och msn istället och spanade lite.

Just som jag funderade på att avsluta mina msn-samtal och faktiskt göra ngt vettigt så hör jag en av mammorna fnissa avsevärt högt.

Jag tittar nyfiket upp och ser en mans ryggtavla.

Jag hajar snabbt och skrattar till själv halvhögt.

Mannen är klädd i ngn sorts röd-vit-rutig jacka, boots, en rejäl vit cowboyhatt och så vänder han sig i profil... då får jag syn på ett par rosa papegoj-öronhängen (ja ni läste rätt) och jag hoppar nästan till.

För vem är det som stiger in på cafeét om inte självaste PETER SIEPEN! haha!

Jag fullkomligt gapar av förvåning medans hans blick fäster på oss mammor (nej Alex var inte med men jag är ju trots allt mamma) och undrar om vi är normala, men det skiter vi fullständigt i och brister alla ut i gapflabb över denna fjöriga man som en av mammorna så fint uttryckte det, intill honom!!

Haha!

ja det livade upp min dag finfint!

Han satt på caféet länge och väl ska tilläggas och det gjorde jag med.

Jag njöt av egentiden och satte mig slutligen på uteserveringen, intill Peter såklart och funderade skarpt på att fråga vart han köpt öronhängena haha!

Satt med cigg, kaffe och laptopen i en skön frostig solnedgång, kan det bli bättre liksom :)

Till slut cyklade jag hem med stelfrusna fingrar och musik i öronen :)

Nöjd vill jag visst beskriva det som.

Fick dessutom rapporterat av Johan att Peter Siepen åt på en restaurang i Pålsjö med, med samma blonda tjej för den delen :P

Så efter en "avsnoppning" av en tjugoårig besserwisser är min dag komplett!

Peace!

en inblick i min dagliga värld.

Ja här kommer ett smakprov på hur livet kan te sig när man är ensamstående och studerande mamma med mål i livet.
Jag vill dock klargöra att detta inte är ett "kräka av sig inlägg" utan bara just en inblick.
Jag trivs fint med mitt liv och klagar inte, jag är säker på att jag reder ut alla hinder o bekymmer som hamnar i min väg.

Kl. 09.00-10.00
Vid denna tiden brukar jag och Alex vakna, yes jag är grymt bortskämd med sovmorgnar och tackar Gudarna för det! Särskilt med tanke på hur sena nätter jag brukar spendera.

Hursomhelst stiger vi upp och den vanliga morgonproceduren brukar bestå av att fixa gröt till lillkillen och kaffe åt mig.
Under tiden som gröten svalnar i frysen, Alex mumsar på ett knäcke är allmänt nöjd med livet och kaffet puttrar på brukar jag slänga in en maskin tvätt och sätta igång datorn.

Sedan käkar Alex för att sedan ligga i lekhagen för att dricka vatten och jag passar på att sörpla kaffe, kolla kalendern och datan.
Sedan duschar jag och byter om.

Dagens ärenden bestod av att ringa runt till CSN, försäkringskassan, min skola samt kolla upp jobb i Danmark.

Efter alla mina samtal är kl runt lunch och Alex vilar middag.
Under tiden vispar jag ihop ngt ätbart och plockar, diskar och donar i hemmet.
Hänger upp tvätten och fixar till pappersarbete och ringer dem sista samtalen där jag ej fick tag på dem jag skulle - det gäller att ligga i har livet lärt mig. Skam den som ger sig liksom.

kl.13.00 - Alex vaknar och käkar lunch.
Vi byltar på oss ytterkläder och jag lyckas alltid svettas floder då allt ska med i en liten cykelkorg, ta på sig skorna medans lillkillen springer runt och till slut ha hela famnen full av både lillkillen, cykelkorg, nycklar och cykelhjälm allt medans man ska låsa dörren samtidigt.

Väl ute cyklar vi ner mot stan.
Första hållplatsen är försäkringskassan.
Där tar jag itu med massa smått och gott.. not.
Sedan bär det av till bankomaten för att sedan cykla vidare till biblioteket för att försöka reda ut vilka böcker jag ska ha tag i eller inte.

Möter upp Sabina och Yasse, snackar och sedan går vi in på biblioteket.
Väl inne får jag ha koll på en Alex som mer än gärna pyser iväg eller slingrar sig argt i mina armar.
Under tiden skall jag stå snällt och lyssna uppmärksamt på vilka böcker som krävs, vart jag hittar dem osv.

Såklart blir det mindre trubbel och jag hittar hälften av litteraturen som jag söker.
En snabbfika och sedan bär det av igen.

Denna gången cyklar vi vidare till ett dagis som vi ska kolla på.

Kikar på dagiset, ställer tusen frågor och synar allt sådär riktigt noggrant som mammor gör.

Sen hem. Mata lillkillen, diska o sätta på en kanna kaffe igen.
Duscha killen, byta om på honom och ge honom vatten medans han leker i sin hage.
Dags för resterande hemsysslor.

Sedan är det läggdags för Alex.

Därefter blir det följt av ett schemasnack med T som vanligt... detta är nog det mest tids-och energislösande tillfället jag känner till, för varje j*la gång ändras schemat, titt som tätt...

T går till slut hem och här sitter då jag. Kl 20.00 på kvällen, slutkörd och med värk i benen (jag tror seriöst på fullaste allvar att ALLA mammor lider av värk i benen...) och skall ta itu med skolarbete som jag knappt förstod mig på och har endast hälften av kurslitteraturen hemma.

Det är bara att bita ihop, ta sig samman och göra ett bra arbete.

När sedan klockan närmar sig midnatt ligger jag oftast i sängen med laptopen i knät och en kopp te.
Jag chattar, surfar och pysslar med smått som jag ej hunnit under dagen, sånt som inte alls är särskilt viktigt men som jag intresserar mig för.

Runt tre på natten sover jag till slut.

Och kl nio - tiotiden är det dags igen.

Thats my day..
Så med detta klargjort vill jag bara tillägga att min tid må vara begränsad och svår att få till att räcka till allt. Men jag gillar mitt liv. Jag älskar det faktum att jag trots allt hinner med både allvar, vänner och pyttelite egentid. Allt lika viktigt i mina ögon.

Men för den som funderar på barn, även som ensamstående så säger jag bara - tänk om.
Inte för att jag är anti barn, inte alls, tvärtom! Jag vill ha fler!

Men lev ditt liv fullt ut, för det är mycket du skall offra och orka sen.
Tänk på det, du med som kille.

Peace!

I dont need a man?

Ja en sak.. nej två saker har jag kommit fram till inatt:
1. Nöden har ingen lag. Det är bara så. När man väl har det krisigt i en illa tajmad tidpunkt så lär man känna sig själv, hur stresstålig man är och hur mycket tålamod som sitter innanför bröstet på en.

2. Det andra jag kom fram till är att vid flera tillfällen, oftast när jag inte har tillgång till ngn särskilt teknisk eller har någon i mitt hem som kan hjälpa mig så brukar jag i slutändan klara det själv. Visserligen ett par bloss senare och några framvästa svordommar tyst mellan tänderna men ändå. Jag klarar det.

Kanske är det en bra symbbolik för vart jag står i min situation just nu - att det är surt och onekligen hårt, MEN DET GÅR. ja det funkar. I slutändan.
Så nu ska jag nog bara luta mig tillbaka och låta resten sköta sig självt?

Eller ska jag kavla upp ärmarna och försöka mer? Tips, förslag, någon?

Peace!

Nippertippa

Ja jag tänkte då bjussa på ett mycket litet klipp på vad vi gör på babysim :)
Jag är väldigt för babysim och anser att det är kanon för motoriken för dem små plus att det är supermysigt att umgås med sitt barn på detta viset :)
Det skall tilläggas att vattnet är en sisådär trettio grader varmt dessutom, nice!

Nu har jag äntligen fått min skolbok, som för övrigt visade sig vara sjukt tunn så den lär nog vara utläst redan ikväll haha!
Så nu blir det råplugg för min del, but don´t worry - jag kan nästan garantera att jag tittar in för ett kvällsinlägg senare :)

Peace så länge!

todays happening

Tjoho!


Så började dagen lite småstressig med smärre trassel men annars fint.


Mötte upp en smått orolig Sara som hade suttit själv på Knutpunkten i över en halvtimme skulle jag tro.


Tog en frulle och snackade på.


Vi lunkade genom både affärer och stan och hamnade på en parkbänk för att vila Saras arma små fötter som hon bestraffat med ett par syndligt fina stövlar.





Köpte sushi att ta med, såklart och åkte sedan hem.


Så nu sitter jag här, mätt o belåten och funderar på en cigg.





Idag blir det babysim och plugg för min del, äntligen har boken kommit (hoppas jag innerligt om inget annat) och chill, det är ju trots allt min dag att vara ledig så får väll se hur mycket jag behöver tjafsa med T om för att faktiskt få lov att ta det lugnt, palla liksom...





Jag knäppte en bild idag som kändes så rätt:

Känner mig som en ensam sko, jag njuter av allt fint, solsken och folk som passerar förbi samtidigt jag är lika vilsen som en enda ensam liten vänstersko...

Peace!

keep it cool

Molntäcket som ramar in nattens fullmåne och dess sken som bryter sig igenom är helt ofattbart.

Mäktigt och svårt att greppa denna syn.

För ett ögonblick så ser det ut att vara en krispig isyta över som krackelerat, som om man själv vore under en iskall vattenyta.

Är jag det måntro? Är jag ute på djupt vatten?

skogtokig lejonunge

Pust stånk och stön!

Ja hujedamej för att vara ensamstående ibland, läs med glimten i ögat.

Min älskade lilla onge! Han fick nog försmak på rövarlivet igår för idag har tagit musten ur mig, så pass att jag redan lagt honom och t.o.m. öppnat en kall öl.

Det borde nog beskriva läget ganska väl va? :P

Idag har det bara varit en skön o solig dag, perfa söndagsväder if you ask me :)

Har hunnit med o städat och allt det där andra tjafset som tillhör hushållslivet.

Med en himla glad Alex springandes från rum till rum, Guden så skönt att ha det barnsäkrat!

och vipps så fastnade lillkillen i badrummet i en eeeevighet medans jag städade där inne, till slut vände jag mig om för att kolla vad som höll honom så lugn? Jag fick snabbt mitt svar: han satt blickstilla, med en halvöppen mun stirrandes... på tvättmaskinen! haha!

Små barn roas lätt :P

Sen var det full rulle igen och jag har fått hålla kopplet kort idag, jag har fått slåss med min unge. Det blir tufft då för INGEN ger sig för fem öre.

Men så idag vann jag, trots hans små tårar och motsträvighet. Men till vilket pris liksom, sitter här helt slut med en öl hahaha!

Nej nu ska jag ta en god väns (Sabinas) råd och bara gotta mig :)

Peace

tidsfördriv

jahapp, fann en lista på Sofis blogg och tänkte att det var himla länge sen plus att jag har aptråkigt just nu så what the hey.
Den som pallar läsa hela listan impar mig haha!

Ok, here it goes:

1. Nämn något som gjorde dig glad igår: Att jag bröt godispakten haha!
2. Vad gjorde du kl 8 i morse? Sov
3. Vad gjorde du för 15 minuter sedan? Fixade till mitt internet, helt själv, utan en karlakarl!
4. Det sista du sa högt? Sa hejdå till Mr.B i tele
5. Vad har du druckit idag? vatten, kaffe och saft
6. Vad var det senaste du åt? ett äpple
7. Vad var det senaste du köpte? hum, det måste varit kläder på Gina Tricot för ett par dagar sen
8. Vad är det för färg på din ytterdörr? Den är i trä, bara lackad
9. Vad är det för väder hos dig just nu? Det är nattsvart, kyligt och fullmåne.
10. Godaste glass-smaken? Vanilj
11. Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Delvis ja och delvis nej, det där med definieringen av kärlek är svårt.
12. Sover du tungt? Nej, himla lättväckt men somnar om på nolltid. I vissa fall om jag är riktigt trött dock så kan jag somna intill dundrande högtalare om så krävs.
13. Drömmer du mycket? Japp
14. Mardrömmar? Det händer
15. Vilket ämne är roligast i skolan? Psykologi, utan tvekan.
16. Trivs du med ditt jobb? Trivs väldigt fint faktiskt!
17. Favoritklädsel? Läder, läder och åter läder :)
18. Favoritlåt just nu? "The heart asks for pleasure first" av Mikael Neuman
19. Vad ser du om du tittar åt höger? Månen
20. Vad gör dig glad just nu? Att jag känner att detta blir en bra kväll.
21. Vad ska du göra härnäst? Ingen aning, bingen förmodligen
22. Höger- eller vänsterhänt: Både och faktiskt.
23. Humör just nu: På gott humör, men ont i kroppen.
24. Favoritgodis: frukt frukt fruuuukt
25. Kläder just nu: Svarta mysbyxor, barfota och en t-shirt.
26. Musik just nu: Mikael Neumans "The heart asks for pleasure first"
27. Sommarplaner: Förhoppningsvis åker jag, mormor och Alex till Skottland nästa år.
28. Hur många kuddar sover du med: Oj, hum... jag har två vanliga kuddar (dem använder jag inte), en stor rejäl kudde (andänvder inte den heller) och slutligen en mycket avlång kudde och den är det enda jag använder. Den löper från huvudet, mellan knäna och ända ner mellan fötterna.
29. Spelar du nåt instrument: Piano och gitarr, sjukt sugen på att lära mig fiol eller cello. Dyrt? javisst...
30. Morgon- eller nattmänniska:Både och faktiskt.
31. Vilka är viktigast för dig: Alexander, min mormor och alla mina vänner såklart.
32. Bio eller promenad: Promenaaad! lätt!
33. Är du kittlig: Beror nog på hur övertrött jag är, annars nej, bara på smalbenen (ja du läste rätt).
34. Snarkar du: Bara när jag är hög-gravid.
35. Stjärntecken: Tvilling
36. Äckligaste insekten:Kvittar, dem är rätt äckliga allihop.
37. Om du fick välja en superkraft, vad skulle du välja? Flyga! Lätt!
38. Vad vill du jobba som? Vill jobba på barn-och ungdomspsyk. Eller familjerådgivare.
39. Stökigt eller välstädat? Jag gillar inte ordet välstädat det låter allt för kliniskt rent, men inget stök hemma, annars bryr jag mig inte :)
40. Skulle du nånsin få för dig att hoppa bungy-jump? Ja, särskilt efter att ha frågat E om hur dt var att hoppa.
41. Gillar du att sjunga? Ja, sjunger varje dag i stort sett, stackars Alex som får lyssna haha!
42. Anser du att du är stark? Tja, är nog starkare än töserna tror jag. Jag är nog betydligt starkare i rätt situation och tillfälle...
43. Vad gör du om du får hicka? Sväljer så mycket luft jag bara kan, DET HJÄLPER!
44. Vad längtar du mest efter just nu? Jag låter det vara osagt... Nej det gör jag inte - KÄÄÄÄRLEK..! och tillit. Och trygghet.

Nej sov sött gott folk!

Peace

drowning in emotions

Idag kommer tårarna innan natten är på intåg.
Jag blev ett känslomässigt vrak när jag hörde bröllopsvalsen i full fanfar medans jag stod utanför och drog djupa tröstande bloss på min glödande cigarett.

Så fort ett par är vänliga och kärleksfulla mot varandra blir jag mossig och rödögd.
Det smärtar i bröstet och ett uns avundsjuka och ilska vaknar till.

Men det är okej, för jag måste få känna så här nu.
Jag måste få avundas, hata och älska vad som än kommer i min väg - för jag älskar på avstånd.
Lättast så antar jag.

http://www.youtube.com/watch?v=VFLF-gh4C2M

PS: det går att kommentera nu. DS

Peace

It Will Pass...

Det går över... kärleken går över.
Så som en lång förkylning så går den över..?
Vet inte... jag smakar på meningen och den smakar bittert. Alldeles för bittert.
Det kan få stå för andra, jag dömmer inte, men där har jag nog funnit ett litet stycke av den där sjuttonåriga Alma - för nej, det kommer inte att gå över.
Det är ingen sjukdom.

Solum

Hej alla gamla o nya läsare!
Ni är varmt välkomna till min nya blogg!
Nu undrar ni kanske varför jag bytte till blogspot, ja det är så enkelt som Nina skrev: det var dags för något nytt!
En annan anledning är också den att jag länge klurat på att ändra mitt efternamn.

För er som inte känner till bakgrundshistorien så kommer den här i kortfattad version:
Som barn har jag alltid behållt det enda jag hade kvar från min far, nämligen hans efternamn.
Jag bar hans familjenamn med stolthet i bröstet och trodde mig själv kunna tillföra en gnutta ära och framgång till släktnamnet och fortsatte behålla det.

När jag senare i vuxen ålder fick slutligen träffa min far och lära känna honom fick jag inget vidare bra intryck i slutändan men tänkte att jag var ju lyckligt förlovad till T så hans efternamn var det ju bara en tidsfråga innan jag skulle bära istället.

Men så blev inte fallet, så idag sitter jag allt som oftast och funderar på att ändra mitt släktnamn till ngt alldeles nytt och ofläckat.
Till något som betyder starkt för mig och som mina barn och barnbarnsbarn skall ärva.

Och så blev det ngt så logiskt som "Solum" - det är latin för att bygga en grund.
Så om inte patentverket kommer med några särskilda invändningar inom det närmsta så får ni allt ta och försöka lägga namnet på minnet ;)

För övrigt är jag ju fortfarande ny på det här med blogspot, vem vet jag kanske rent av ger upp och hamnar på blogg.se igen i ren förtvivlan över alla HTML-koder :P
Men en sak är säker - snuskbloggen skall förbli vid liv och definitivt uppdateras snart ;)

Och för er som vill ha tillgång till tidigare inlägg så hänvisar jag till: www.almakakasi.blogg.se

Ha en skön dag gott folk!
Peace